Mikael Sköld delar med sig av sina erfarenheter kring Effektkartans bästa egenskaper – och resultaten som följer därefter.
Effektkartan® är en enkel modell som på ett tydligt sätt visar varför man ska bygga en lösning på ett visst sätt och samtidigt visa en hypotes om hur en verksamhetsförbättring ska uppnås. Det leder till en tydlig gemensam bild som kan hållas levande genom hela projektet och gör att diskussionerna blir mer fokuserade och minimerar godtyckligt tyckande. Jag har listat det bästa med effektkartor – ur en designers perspektiv:
En enkel modell
Effektkartan som modell är egentligen bara en hierarkiskt strukturerad lista, ofta visualiserad som ett träd eller en tankekarta. För den som lärt sig några enkla regler går det snabbt att sno ihop ett första utkast som visar hur antagandena om verksamhetsmålen och användningen av lösningen hänger ihop. När du sedan visar kartan för kollegor och intressenter har ni en tydlig gemensam bild som hjälper er att gradvis precisera och förbättra idén.
Visar varför man ska bygga en lösning på ett visst sätt
I många projekt vill teamet gärna hoppa direkt från den första idén till att lista idéer och funktioner som man vill bygga. Och någonstans ska man ju börja, men det kan i efterhand vara svårt att förstå varför de listade funktionerna är bra lösningar på användarnas behov. Därför lönar det sig att ägna lite möda åt att formulera vilka egenskaper lösningen ska ha för att uppfylla användningsmålen. När den analysen finns på plats är det enkelt att jämföra och argumentera kring lösningsidéer utifrån användningskvalitet och effektmål. Designdiskussioner kan därmed hållas fria från godtyckligt tyckande och personliga preferenser.
Visar hur verksamhetsförbättringen ska uppnås
När de olika grenarna börjar kännas klara behöver man fråga sig: räcker det här? Om vi gör alla här åtgärderna, uppfylls användarnas mål och behov då? Och om alla användningsmål uppfylls, når vi effektmålet då? Kanske är det ytterligare något som behöver göras för att vi ska tro på att vi kommer ända fram? Eller kan det vara läge att justera ambitionsnivån i effektmålet om detta är allt vi kommer göra?
Vid varje tillfälle visar en (genomarbetad) effektkarta den bästa hypotesen om hur verksamhetsmålet kan nås. Den ger en överblick och hjälper därmed i högsta grad till att hålla visionen levande och relevant genom hela projektet.
Så några av Effektkartans goda egenskaper alltså är att:
- Det är en enkel modell
- som visar varför man behöver bygga lösningen på ett visst sätt
- och förklarar hur visionen om verksamhetsförbättringen kan nås.
Men den främsta nyttan med Effektkartan är naturligtvis inte modellen i sig utan i resultatet av att använda den:
- Det blir lätt att skapa en gemensam bild och förfina den.
- Projektet undviker godtyckligt tyckande.
- Visionen hålls levande genom hela projektet.
Och det är de effekterna som är det bästa med effektkartan!
För övrigt går det naturligtvis att visa det här resonemanget i en effektkarta (se ovan). Mer om det i ett kommande inlägg.
Är du intresserad av att lära dig mer? Du kan läsa mer om vad kurserna innehållar och anmäla dig till Effektkartläggnings-kursen eller Effektstyrnings-kursen. Det finns tillfällen i februari, mars, maj och juni att välja på.